Här kanske en varning om långsökta skämtsamheter och torra skämt vore på sin plats. Men har ni bara hälften så roligt åt det jag skrivit som jag hade när jag skrev det - är det värt att läsa.

-	Hjärtligt välkomna till Natrurrutan, försök säga det baklänges ni! Ja så här framåt vårkanten är det lätt att få vårkänslor nu när det börjar spira och fåglarna börjar återvända till sina sälla jaktmarker. I studion är nu Lisa Stare utstuderad odontolog. Hur är det Lisa, som fågelskådare brukar man väl snappa det mesta eller är det någonting som kan gå dig förbi?
-	Nej, inte gå precis, men det klart att man missat vissa streck, som egentligen bara dragit förbi, men det är nog bara småfåglar som lyckats passera omärkta.
-	Ja, så här på våren kommer det en massa fåglar som flytt sina ordinarie vistelseorter för att komma hit och häcka - jag tänker då givetvis på flyttfåglarna. Men säg mig Lisa, vilka fåglar skall man speciellt notera så här under våren?
-	Vissa fåglar är lättare att upptäcka än andra, men till de lättare torde gallskrikan vara, beroende främst på lätet. Vissa trutar brukar ju kunna vara mer högljudda än andra, men fågelsångaren är väl den fågel som har det finaste lätet. I de centrala delarna av städerna brukar man kunna se massor av skarvar på marken, någon glada, här och var kan man se, men man kan även råka se några smilfinkar som far runt som tättingar. Faller man, full som en kaja, i en stor- trapp tar det inte lång tid innan någon gam hittar ens plånbok som fallit ur ficklommen, men då kan man hoppas att en värnfågel kommer en till undsättning. Turturduvorna och kärhökarna brukar också kunna vara rätt synliga där de går hand i hand, men även ringduvorna brukar man lätt kunna identifiera och så även de två undergrupperna Eriksson och Nokia. Dårfinkarna brukar ju också utmärka sig med sitt underliga beteende och är deras beteende allt för utmärkt så brukar de stoppas in i finkan, vilket enklast kan beskrivas som en stor fågelbur. Blåmesar, eller "toffelhjältar", brukar likt andra mesar synas bra när de lommar iväg slitandes på sina sulor, utan att säga ett pip vid sidan av en skata. I parkerna brukar man kunna se fyllkajor och även en och annan trädklättrare. En företeelse som blivit allt vanligare är att en hel art byter lokal och då inte bara rallarna som gjort det i alla tider. Nu har en märkbar förflyttning börjat ske från badhusen till fiken, och jag tänker då givetvis på doppingarna, Vattenrallarna trivs fortfarande bäst i våta lokaler. Doppingarna på fiken är allt vanligare där kaffegöken förr verkligen var förhärskande men även smörgåsen är på stark frammarsch. Tyvärr har kvaliteten på fiken försämrats då det mestadels är spillkråkor som serverar mellanspett kaffe till skäggdoppingar. Även ute i skogen kan man göra fina observationer, men här gäller det att ha en riktig Falkblick och verkligen hålla korpgluggarna öppna för att ha en chans att se en skymt av näktergalningen, talltittarn eller skogssångaren. Numer är det nötväckaren som väcker talgoxarna i stället för tupparna som väcker mjölkkossorna. Men bara det faktum att det är vår och vårkänslorna spirar och sex hägrar gör att det gökas vilt i både fält och säng vilket brukar vara ett säkert tecken på att storken snart är i antågande. Som en parentes kan jag nämna att till de verkliga gökfåglarna brukar även morknullarn, pigpipparn, condomen, pipplärkan och de lättfotade springhönsen räknas. Värt att notera så här på våren är ju att domherren är rödare på bröstet än på sommaren. Det tråkiga med våren är att det blir varmare så blir visserligen ugnfåglarna vanligare, men svalorna blir svårare att märka av, men de brukar börja visa sig igen vid järnnätterna, när de första frosten kommer.
-	Intressant. Vilken är din absoluta favorit bland fåglarna?
-	De flesta av oss som är väl studerade i odontolog brukar faktiskt ha en och samma favorit och det är tandgnisslarn, med storgommen då som klar tvåa.
-	Finns det inte fåglar som utger sig för att vara en sak, men är i själva verket någonting annat?
-	Ja, många tror ju till exempel att härmtrasten är en papegoja, men så är inte fallet. Men vanligare är tron att knatte, fjatte och tjatte skulle vara ankor när de själva ideligen påpekar att de faktiskt är gröngölingar.
-	Jaha, tack Lena för att du hade tid att pipa förbi och visa oss lite på vårens nycker.
-	Trevligt att få komma, men nu håller jag på att förgås i denna värme, hej då!

Andreas.Nilsson@sm.luth.se

Official homepage

The entire page is made from recycled bits

Last edited 10-09-08
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .