 
|
||
|
|
|
|
|
|
Andreas Nilssons privata sfär på nätet |
|
|
|
 Kontakta mig Humor  Egna historier Politik Reklam Annat Almanackor Srendpups sida "Tio I Topp"-listor Kontaktannonshumor Birdie Nam Nam Andreas Storkocken Tåga! Annonyma Solisterna Sportcitat Koskämt Flygplatshumor Seriösare sidor Officiella hemsidan
|
Andreas KokbokAja, som ni säkert känner till så vet du att många stora kockar eller sådana som har talang för sådant som skall hända och ske i köket alltid skriver en bok om hur man bäst lyckas i köket - och margarinet Mildas reklam - ha!, jag säger då det, om Milda hjälper mig i köket så skulle det behövas bra många paket för att jag ens skall klara av att koka tevatten. Så för att inte vara sämre så skall jag som ingress visa vilka vedermödor som behövs när man reparerar mat som gått sönder i köket.Nej, jag är inte så speciellt händig i köket precis. Somliga använder en äggklocka eller timer för att de skall veta när maten är klar, men det är bara för bäbisar och veklingar - en riktig karl - en sådan som jag då, vi använder brandvarnaren. Så, jag tänkte härmed delge er "Andreas Recept på hur han misslyckas i köket". Eftersom vårfrudagen ständigt är i antågande så passar det kanske bra att börja med: VofflorJo, jag har försökt att göra vofflor, men det blev mest pankaka av det hela. Du förstår att i receptet stod det att det skulle vara massa mystiska saker i degen, och då vart det inte lätt för en underbegåvad kille som jag att figurera ut vad de egentligen menar med sakerna som man skall stoppa i degen.Jag tänker då givetvis på "mjöl", vad i hela friden är det för någonting, går det att äta? Aja, det var inte så komplicerat som vad det lät - jag gick helt enkelt till ICA och köpte mjöl. Det verkade ju busenkelt, för kom igen, hur många sorters mjöl kan det finnas? Tusentals visade det sig, skulle det vara kornmjöl, specialmjöl, vetemjöl, rågmjöl eller idealmjöl, inte visste jag. I och för sig verkade ju idealmjölet idealiskt på ett vis, men jag har faktiskt lyssnat lite på morsan så jag vet att potatis är mycket nyttigt och då jag tyckte att det var viktigt att mina vofflor blev nyttiga så valde jag potatismjöl. Men i och med det var inte mina prövningar slut. Nästa punkt var bakpulver, och det hittade jag snabbt, även om det stod "Barnpuder" på förpackningen så var det bevisligen ett pulver för baken - lite konstigt var att det var placerat bland blöjorna, men som vi som är i branschen säger - "skit samma". Sedan skulle det vara i lite socker, men här blev det svårt att välja igen, för det fanns inte bara en typ, det var strösocker, minibitsocker, vanilinsocker, florsocker, pärlsocker, farinsocker, bitsocker, raggsocker och tubsocker. Jag valde givetvis det sistnämnda för det kände jag igen - jag hade nämligen ett par i skorna. Sedan var det ju detta med mjölken, var det svårt innan så var det inte lättare nu. Det var filmjölk, mellanmjölk, skummjölk, kärnmjölk, chokladmjölk, minimjölk, standardmjölk och lättmjölk. Visserligen hittade jag "mjölkpulver", men jag vart som skeptisk när det stod att man var tvungen att laga till det själv och redan då viste jag att det skulle skita sig igen. Om lättmjölk skulle göra det enklare att få till en lyckad voffeldeg så visste jag att det verkligen skulle komma att behövas. Men valet föll återigen på någonting som verkade bekant, nämligen mjölkchoklad. Sedan skulle det vara ägg i, men här vart det nästan för lätt. Jag valde mellan knivsägg, frigåendehönsägg eller frukostägg. Eftersom det inte fanns voffelägg och jag inte ville ha frigående vofflor och jag kunde tänka mig att äta vofflor till frukost så blev det frukostägg. Och nu började det kännas riktigt bra för mig, efter att ha stövlat omkring på ICA i timmar med receptboken i högsta hugg så fanns det bara en sak kvar på min lista, det kändes lite som om man var lite i smöret, det kändes nästan som om jag var på väg att bli en ny Werner Vögeli, eller Kajsa Varg nu när "jag tog vad som jag hade". Men när jag kom till kassan med näsan fortfarande i kokboken, så kommenterade en kvinna i kön detta faktum. - Jaha, blir det till att steka vofflor ikväll?, undrade hon. - Ja, tyckte jag stolt! Vill du följa med hem till mig och äta? (Kille som man är så missar man inte en sådan chans - man hade ju som nästan mer än halva inne här.) - Är det första gången för dig?, undrade hon. - Nja, i den här staden i alla fall, men jag har varit i andra städer givetvis (man vill ju inte visa sig lite mindre vetande så där inför främlingar), och framförallt inte framför kvinnor - Ja? Men skall du göra vofflor av det där, sa kvinnan småskrattandes och pekade på innehållet i min korg? - Ja, är det någonting fel med det? undrade jag givetvis. - Hmm, dina vofflor kommer synnerligen att bli lustiga. Jag kan hjälpa dig att plocka ihop varor som gör att det kan bli vofflor och inte pannkaka av det hela. Och fattar ni, kvinnan plockade ihop, vetemjöl, standardmjölk, strösocker, bakpulver - där det stod bakpulver på förpackningen!!, men äggen de dög minsann. Där var hon nästan som lite imponerad skall jag säga. Sedan tyckte hon att jag säkert behövde en uppsättning mått som hade dl-skopa, msk-skopa, tks-skopa liksom en km-skopa, mycket praktisk faktisk skulle det visa sig. Nu låter det säkert otroligt, men det sket sig direkt när jag skulle fixa till degen. Jag tog 7,5 dl-skopor mjöl och 6 dl-skopor med mjölk viket gjorde degen helt klart bearbetningsbar på köksbordet då (ja, lite for på golvet också men det tog jag upp och kladdade fast det i degen när ingen såg det), men det vart så svårt att steka, det stod i receptet att man skulle hälla upp lite smet och steka, inte skära upp en liten bit och försöka platta till med våffeljärnet. Det var svårt, men locket gick att stänga när jag satte mig på järnet. Aj, säger jag bara - det sved i rumpan, men när jag satt med ändan i diskhon så såg jag det - jag hade läst fel på mängderna. Då räknade jag fram hur mycket mjölk som skulle till när man hade 7,5 dl-skopor med mjöl. Jag räknade om de andra ingredienserna också och allting gick bra, men ägget?? Att få dit ytterligare 1/4-dels ägg. Skulle det vara vitan eller gulan? Hur i hela friden skulle jag dela det? Enkelt, jag vispade ihop vitan och gulan och stekte ägget i stekpannan vilken ju är rund och som sedan var mycket enkel att dela ut en 1/4-del. Att sedan lägga ägget i smeten var inte heller svårt, med sedan att steka vofflorna vart lite underligt. Många vofflor blev ätliga, men vissa med äggbitar blev som lite underliga. Men ni skulle sett minen på tjejen som jag bjudit hem när hon smakade på mina "vofflor a la Andreas". Aja, man kan inte lyckas alla gånger - det var sista gången som jag fick bjuda henne på middag och det gör då inte just någonting - för han var då rätt matlagrann - hon åt bara en tugga. MakaronerFörsta gången som jag skulle koka makaroner hemma efter det att jag lämnat mammas trygga famn så gick det inte något vidare. Jag ville ha stuvade makaroner, så jag slog upp det i kokboken och där stod det hur man skulle göra. Man skulle slå i 2,5 liter vatten, låta koka upp, hälla i makaronerna, låta dem koka i 8 minuter. Därefter skulle man hälla i 3 deciliter mjölk som man sedan skulle koka så att det blev torrt i pannan. Snacka om en kille som fick koka och koka och koka innan den pannan blev torr. I kokboken stod det nämligen inte att man skulle hälla bort vattnet innan man hällde i mjölken! Och detta är inte någonting som jag hade läst fel, utan jag har fått det bekräftat att det verkligen står så i kokboken som jag använde.PlättarJag skulle göra plättar (stora som man steker en och en i en stekpanna), det kändes ju rent ut sagt trivialt i jämförelse med att koka makaroner, men se det var det inte. Jag blandade till helt enligt kokboken och försökte att steka den smeten. Det var inte lätt alls, den var ju som ett vatten, aja efter många timmars hårt slit hade jag inte lyckats vända en enda plätta. Jag ringde hem till min mamma efter ett tag och beklagade mig över mitt misslyckande och då läste jag upp receptet så säger hon att det är alldeles för lite mjöl i receptet. Det skall inte vara 0,5 deciliter det skall vara 0,5 liter, inte undra på att smeten inte gick att steka!. Även detta har jag fått bekräftat av dokumenterat läskunniga personer.MannagrynsgrötEn vacker dag tog jag och ville koka mannagrynsgröt. Det verkade inte så svårt. Bara koka upp mjölk och hälla i mannagryn. När de skrev i receptet att man skulle koka upp mjölken menade de verkligen att koka upp den, för i kastrullen ville den inte vara kvar. Aja, när mjölken lugnat ner sig så hällde jag i två deciliter mannagryn som inom loppet av två sekunder hade sugit åt sig all mjölken och innehållet i kastrullen hade förvandlats till en stenhård massa. Hmmm. så här brukar den inte bli för mamma, det brukar liksom gå sticka skeden i skiten utan att böja den. Felet som jag hade gjort var att jag hade tagit decilitermåttet i stället för matskedsmåttet.BullarDet är precis som om det skall vara katastrof första gången som jag gör någonting. Jag skulle baka bullar för första gången så gick det inte heller så bra, men mycket bra i jämförelse med de andra tre misslyckandena. Jag blandade ingredienserna så som jag trodde att det stod i receptet och lät smeten jäsa. Sedan kom det roliga:Efter det att jag hällt upp smeten så skulle den bearbetas till bullar. Den där rinnande massan som jag hade på bordet skulle alltså formas till bullar. Hmmm... När jag skyfflat upp degen på plåten var det bara att grädda och hålla tummarna på att inte allting skulle hinna rinna ned i botten av ugnen innan det var dags att ta ut bullan - nåja "kodyngrusan" hade varit ett mycket bättre uttryck. För när jag hade gräddat deghögen i en timme (till dess att det slutat rinna) såg det ut som en koblaffa och det luktade därefter i köket också. Småbullar - HA! Tja iochförsig om man inte räknar de där stallagtiterna som fanns i botten av ugnen som småbullar... Nåväl, det tar tid att baka, men det försvinner i mängden när man jämför med att rengöra ugnen..... Och barn, försök inte detta hemma!! Er mor kan bli lite upprörd. SlutordSer ni, precis som i de riktiga kokböckerna finns där ett väl utvalt slutord från författaren."Smakar maten inte bra första gången den passerar tungan, smakar den inte bättre ändra gången.
|
